Tyramyra

Jag vet inte hur jag ska beskiva de annorlunda..

Jag vet väl exakt var jag är, men ingen aning om hur och på vilket sätt jag ska ta mig härifrån...

Jag har en plan, eller en dröm om en plan.. Tyvärr passar den dåligt ihop med verkligheten.
Bort, är ett ord som har fått andra proportioner.. Tyvärr är bort varken en känd plats eller för mig känd person. Bort är bara inte här.. Bort, är stället där inga omvägar behöver tas.. Där de som kommer till din dörr är inbjudna.. Där människor vet vikten av att be om ursäkt då man har betett sig illa.

Det är lika svårt för mig som för dig.. Jag viker bara inte undan när jag väl får chansen...

Återigen slår den med sin fulla kraft...

 

Och den här gången kan jag inte med mig liv förstå varför jag måste bli drabbad??

 

Tiden när det är som mörkast är den känsligaste för mig, tiden då de flesta jobbigaste livshändelser har ägt rum... Jag gick in i den här perioden med full kraft och var glad och lycklig! Jag hade gjort nya spännande saker och lärt känns nya och fantastiska människor, satt prov på mig själv som bara gjorde mig mera exhalterad till ännu mera...

 

Sen händer det ett par saker som jag inte kan kontrollera... Vissa personer beter sig på vis att jag blir ytterst ledsen och upprörd...

Försöker lämna stället ett par dar för att smälta allt, återkommer och allt känns plötsligt kyligt och kallt...

 

Mitt nya bo som jag trivts så bra i känns inte tryggt längre... Känslan av att vilja låsa dörren om sig så fort man kommer in har återkommit..Och jag blir bara mer ledsen över att det fanns dom som tyckte det var helt okej...

 

Funderingarna nu har varit många, kanske även lite pga den exakta tiden just nu... Drömmarna har återkommit, dom är inte hemska, men jag vill inte vakna från dom.. Det är då det gör ont!

Saknaden har blossat upp och känns just nu lika stor som den var innan...

 

Men jobbigast är att det känns som om någon är på väg ifrån mig... Någon jag tycker så mkt om!

Någon jag försökt kontakta men som inte svarar... Men jag tar kanske mera energi än jag skänker...

 

Helt ärligt känns det lite tungt nu...

 

Men var de det här du ville åstakomma? För att visa att du är bättre än mig?? Grattis! Du lyckades!