Tyramyra

Visst har man hört den en och annan gång, och ja, det kan hända att det även har varit befogat vid vissa tillfälligheter, men för övrigt så är jag så förbannade less på den nedåtgående trenden i mitt liv!

Jag kan omöjligt ha gjort mig förtjänt av allt som händer runtomkring, och det är som om det inte har ett slut, när något händer tar man tag i saken, fixar tänker sörjer och försöker gå vidare. Men nu hinner man inte ta itu med sak nummer ett innan sak nummer 2 trillar på och innan man betat av problem nummer ett så finns redan problem nummer 10 skapat. Jag kan rent inte fatta vad jag lyckats med, varför? En del människor glider runt i detta livet på en räkmacka och inte så mkt större motgångar händer, medans vissa, tydligen får ta skit för även dom också, jag känner mig kraftigt inräknad i den kategorin av människor nu. Och det värsta är att jag känner inte att jag kan göra något åt det... Jag har inte makten att styra över saker som händer och jag blir tokig!

De finns de som säger att en del saker bara drabbar människor som klarar av det, har fått höra så många gånger "du är stark"! So? Tror ni på fullaste allvar att jag vill vara det, känner mig det inte för fem öre, och jag känner avund och nästa ilska över de människor som slipper genomlida diverse motgångar i livet som andra bara måste klara av.


Jag är less less less och önskar som så många gånger tidigare att det fanns en möjlighet att gå i ide och vakna när "någon annan" har löst allt som måste lösas och som gjort det på det sätt jag vill och jag också kan börja leva ett "perfekt" liv. De enda jag behöver gråta över om jag råkar bryta en nymanikyrad nagel eller att min privata stylist har flunsan så den måste var hemma eller i vilken fond jag ska stoppa alla mina miljoner...

Ironi, ja vet...

Ha de så hörs vi eller nått!